I ett år har JUM arbetat för att få till stånd den resa vi nu under påsklovet lyckades genomföra. 2008 åkte jag tillsammans med två andra från Jönköping, jag gjorde då dua´a för att nästa år - då skulle vi vara fler. Det här året var vi över tjugo personer!

 

 

Khalid Yasin och Stefan som reverterar till islam. Stefan fick namnet Mustafa och var en av fyra som reverterade under konferensen. Alhamdulillah!

 

 

Nedan följer en sammanfattning av det jag tycker var det viktigaste i den samhällspolitiska panelen där Andreas Malm och Mohammed Amin var talare. Temat var hatet mot muslimer. Andreas Malm har precis kommit ut med en bok som heter just Hatet mot Muslimer. Han är ofta med i debatter där han talar för muslimer och på startsidan finns en sådan debatt ur Svts Babel. Mohammed Amin är en kär broder som är ordförande i Sveriges Unga Muslimer. Han är också med i debattprogram då och då – på vår Top 50 lista finns eftersnacket till ”Handslagsdebatten”.
Följande är inte en ordagrann återgivelse, men jag försöker så gott jag minns att återge det korrekt.

Malm: En strukturell islamofobi är på framväxt. Jimmie Åkesson (Sverige Demokraternas ledare) säger att det finns en halv miljon muslimer i Sverige – men han räknar även assyrer och syrianer som muslimer. Dom kommer ju från länder med muslimsk majoritet! Rasifieringen är en förenkling som vi är bra på i Europa. Men egentligen finns inte några raser. Genom att dela upp folk i raser växer rasismen. Rasismen försvagar hela samhället – inte bara de som utsätts för den.

Amin: SD är inte främlingsfientliga – de är rasistiska. Man försöker ofta tona ner detta med rasism. Man säger att de som hatar utlänningar är gamla och har svårt att anpassa sig till det nya. Skulle dom få information ändrar dom sig. Men det tror jag inte stämmer. Man ska inte kalla en katt för hund!

Malm: Ute i Europa så som i Italien, Nederländerna, Danmark och Norge har rasistiska partier fått mark. Där har de kommit längre än systerpartierna i Sverige. Men om SD skulle få platser i riksdagen kan det bli ruskigt. Men även här finns det sådana som Dilsa Demirbag som antydde att Public Service höll på att tas över av muslimer då Halal-tv började sändas.

Amin: Jag var i Södertälje efter butiksbränderna som det var en del om i media. Jag arbetar ibland som väktare och det var därför jag var där. En äldre man i kanske 60-års åldern visade mig runt och pekade på ICA-butiken som var extra bra att hålla ett öga på sa han. Och så plötsligt sa han: - Al-Qaida är här. Jag frågade hur då menar du. - Ett tredje Världskrig är på väg! Och han hade klara idéer om hur muslimerna och Kina skulle attackera och USA tillsammans med EU skulle slå ner dom. Det kom sedan fram att mannen syftade på butiksbränderna...

Malm: Vad vi kan göra för att motverka islamofobin är att gå på SDs torgmöten och visa att vi är ansvarstagande medborgare. Det skulle knäcka många av dom. Deras huvudargument skulle vara tillintetgjort. Vi kan även ge oss in i debatten på internet – delta, blogga, skapa!

 

I Guds den Nåderike den Barmhärtiges namn.
Profeten Muhammed, fred och välsignelser vare med honom, slog aldrig sin fru, sina barn eller något annat levande. Med vilken rätt tror då vissa människor att de har rätt att slåss? Då profeten såg exempelvis sina barn göra fel blev han inte arg på dom, utan visade hur de skulle göra istället.
Berättelsen om Khawat är en målande berättelse om en ung man som profeten tillrättavisar utan att bli arg.

Fidaaldin sitter längst åt höger

Berättelsen börjar när Khawat är ute i öknen med profeten och några andra sahaba. Dom har slagit upp tält och ordnat sig ett läger när Khawat får syn på några tjejer.
Han går in i sitt tält och fixar håret, sprutar på sig lite parfym och tar på sig snygga kläder sen går han ut till tjejerna och börjar flirta med dom.

Profeten upptäcker honom och frågar: ”Vad gör du, Khawat?”.
Khawat svarar:  ”Jag letar i sanden efter snöret till min kamel som sprungit bort!”.
Då vänder profeten sig om och går.
Nästa gång profeten ser Khawat säger han: ”Hur går det med din kamel, Khawat?”.
Khawat förstår snart att profeten förstått hur det låg till hela tiden. Han vågar inte träffa profeten och håller sig borta från moskén.

Snart börjar dock Khawat längta tillbaka till moskén så han smyger dit då han tror att ingen är där. Han börjar be och just då kommer profeten in i moskén. Han sätter sig och väntar på att Khawat ska be klart.

Khawat märker att profeten kommer in i moskén och börjar läsa de längsta verserna och kapitlen han kan så att profeten ska tröttna och gå.

Profeten genomskådar honom och säger: ”Khawat, jag sitter kvar tills du är färdig.”.
Då avslutar han sin bön och säger: ”Jag har ingen bortsprungen kamel, förlåt för att jag ljög!”. Profeten Muhammed förlåter honom och ber Allah att vägleda honom.
Berättelsen ovan var en av tre som Fidaaldin berättade under sin föreläsning ”Ungdomar kring profeten” på SUM konferensen. Den ger oss två lärdomar; 1, Profeten hanterade folk som gjorde fel på ett ypperst mjukt och lugnt sätt, 2, Alla sahaba var inte som helgon – de var mänskliga och gjorde fel precis som vi.
Må Allah vägleda oss muslimer och ge oss tålamod och visdom nog att hantera de situationer vi möter i vår vardag på samma sätt som profeten gjorde. Amin!

 

Den finaste föreläsning som gjordes under konferensen är i mitt tycke den som hölls av Mohamed Diini från USA. Han kommer ursprungligen från Somalia och den sanna historia som jag nu kommer återge utspelar sig där då Mohameds far var ung.

Mohamed Diinis farfar var ingen rik man och hade problem med skulder. En kväll hörde hans son – Mohamed Diinis far – honom grubbla över hur han skulle göra. Han hörde sin pappa säga att han inte ville in till staden dagen därpå för han hade inte pengar att betala sina skulder med.
Mohameds far skyndade hem för att hämta ett av de två mynt han ägde. Hans idé var att lägga myntet i sin fars ficka eller någonstans där det skulle se ut som om de var pappans pengar. Det viktiga var att inte pappan förstod att det var hans utan trodde att det var pengar han glömt han hade.

När Mohameds far skulle smusla in myntet till sin far tappade han det och hans pappa förstod genast. Han sa, med tårar i ögonen: ”Min son, du har gjort mig mycket glad, jag har inte pengar eller rikedom att ge dig så jag ska be Allah att ge dig det du önskar; säg två saker som du skulle vilja ha!”

Mohameds far hade just då två döttrar men inga söner, så han sa: ”Det ena jag skulle vilja ha är söner.”. Han hade liksom sin far inte mycket pengar och kameler var något som innebar pengar.
Hans andra önskan blev att han skulle få kameler.
Hans far sa: ”Jag ska be Allah att ge dig elva söner och att du ska få kameler. Jag ska också lägga till en tredje sak – jag ska be Allah att göra dig till en lärd man.”.

Uppfylldes dessa tre önskningar? Jo, en lärd man kom en dag ridande genom byn där Mohameds far bodde. Han var påväg till Etiopien för att studera islam där. De två träffades och Mohameds far frågade om han inte ville stanna ett tag för att lära honom lite ilm. Mannen stannade i ett år och då den lärde mannen fortsatte sin resa kunde Mohameds far hela koranen utantill.
Hans önskan om kameler gick även den i uppfyllelse. Snart bad byborna honom att öppna en koranskola – vilket han gjorde. Alla barn gick till honom för att lära sig koran, i betalning fick Mohameds far en kamel av varje familj.

Den första önskningen som gällde söner då? Det ögonblick jag minns starkast från konferensen var när jag lyssnade till den här berättelsen. Det var i slutet på historien när Mohamed Diini sa: ”I’m the youngest of eleven brothers.”.  Jag har räknat på det och chansen att få elva söner på raken är ca 0.0049 %, dvs ytterst liten, för Allah är dock ingenting omöjligt.
All härlighet tillhör Allah – den som tror på Allah är sannerligen en lycklig människa, både nu och i livet efter detta!